Denna artikel är författad av ledande experter från AFRY som delar med sig av sina insikter om ämnen som berör Scanfil, våra kunder och hela branschen.
AFRY har gjort en djupgående analys av rutinerna kring industriella driftstopp, omställningar och avbrott (STO) i de nordiska länderna och funnit att praktiskt taget alla industrianläggningar har svårigheter med sina STO:er. De största utmaningarna vid STO:er är att hålla tidsplanen samt att undvika överskridanden av arbetsvolym och budget. Problemen orsakas nästan alltid av brister i planeringen.
En avstängning, omställning eller driftstopp (STO) – tre begrepp som betyder samma sak beroende på vilken industrisektor vi verkar inom – är en händelse där en industrianläggning eller vissa processenheter tas ur drift under en planerad period för att utföra underhåll, inspektion, regenerering eller modernisering. I den här artikeln använder vi termen avstängning för alla STO-händelser för att förenkla. Avstängningar är en avgörande del av tillgångshanteringen vid industrianläggningar, och misslyckanden under en avstängning kan ha en betydande negativ inverkan på produktiviteten och vinsten om avstängningen inte uppfyller sina mål eller leder till en försenad uppstart. Eftersom kostnaden för en avstängning kan vara betydande bör industrianläggningar ägna större uppmärksamhet åt planering och schemaläggning av avstängningar.
Ett årligt driftstopp är den viktigaste händelsen för en industrianläggning under året. Ett framgångsrikt genomfört driftstopp lägger grunden för anläggningens prestanda under det kommande året, och det är därför av yttersta vikt att driftstoppets mål uppnås under genomförandet. Vid tillverkningsanläggningar kan nedstängningens längd också ha en betydande inverkan på anläggningens lönsamhet, och det är här som god planering, schemaläggning och efterlevnad av tidsplanen har en direkt inverkan på intäkterna.
Brist på helhetsförståelse för hanteringen av avstängningsprocesser
AFRY har undersökt hur framgångsrika avstängningarna varit vid cirka 10 industrianläggningar i Finland och Sverige, däribland stora massa- och pappersfabriker, stål- och metallverk, mineralbearbetningsanläggningar samt fristående energianläggningar. Ur ett affärs- och produktperspektiv var dessa anläggningar mycket varierande, vilket gjorde det intressant att upptäcka så många gemensamma drag i deras avstängningsprocesser.
Av vår studie framgår det tydligt att driftstoppet allmänt betraktas som den enskilt viktigaste händelsen under året, men att det inte hanteras i enlighet med denna betydelse. Ett driftstopp består vanligtvis av en kombination av underhållsarbeten som inte kan utföras under den löpande driften eller i samband med genomförandet av investeringsprojekt. Denna komplexitet och det ”unika” i händelsen innebär utmaningar för industrianläggningarna under året när det saknas en formell process eller en särskild organisation för att hantera hela driftstoppet, från den inledande målsättningen via planeringen till genomförandet och uppstarten.
Vi kunde konstatera att de flesta företagen hanterar den årliga driftsstoppet genom fristående delprojekt, där enskilda projektledare ansvarar för planeringen av sina respektive delprojekt och avdelningarna ansvarar för samordningen mellan dessa delprojekt. Sammantaget konstaterades det att ansvaret antingen saknas, hamnar i glapp mellan personer och avdelningar, eller endast uppnås på en övergripande tidsnivå. Även om de flesta industrianläggningarna hade en kritisk väg inkluderad i sin tidsplan för nedstängningen, hade ingen av dem en heltäckande process och praxis för att hantera hela nedstängningen. Vanligtvis delas avstängningen upp i olika etapper, vilket skapar luckor mellan planering, styrning eller samordning av tidsplanering, upphandling, genomförande, övervakning och uppstart. Anläggningarna hade svårt med överlämningen från en etapp till en annan samt med att få en helhetsbild av hela avstängningen.
De mest uppenbara bristerna gällde
• saknade eller otydligt definierade krav,
• uppskjuten planering,
• grova tidsplaner,
• saknade instruktioner,
• slarvig övervakning,
• ineffektiv hantering av underleverantörer,
• samt bristande insyn i projektets framsteg.
De ovan angivna delarna är dock alla centrala beståndsdelar i en framgångsrik avstängning och ingår därför i en strukturerad avstängningsprocess.
Tre aspekter för att säkerställa en framgångsrik driftstopp-renovering-avbrott (STO)
Sammanfattningsvis är det uppenbart att det, med tanke på driftstoppets komplexitet och exceptionella karaktär, är en utmaning för industrianläggningarna att lyckas på bästa sätt. Även om det finns skillnader mellan anläggningarna är det uppenbart att de alla bör förändra sitt sätt att hantera årets viktigaste händelse.
Utifrån vår studie har vi identifierat tre aspekter som är avgörande för en framgångsrik avstängning av en industrianläggning:
• Anlägg en helhetssyn på avstängningen, från tidig målsättning till efteranalys.
• Utarbeta och följ en plan som omfattar hela avstängningscykeln, och se till att alla aktiviteter utförs vid rätt tidpunkt, inklusive utarbetande av arbetslistor och korrigerande kvalitetsåtgärder som säkerställer anläggningens tillgänglighet för den kommande perioden.
• Lägg större fokus på inköp, inklusive kravspecifikation, leverantörsgranskning och påskyndande av leveranser, vilket även kan användas för att stödja övervakningen under genomförandet.
Tänk dessutom på att se till att planeringsprocessen är fullständig och att dra lärdom av utvärderingen av tidigare försök, och använd dessa lärdomar för att förbättra hela avstängningsprocessen.
Juhana Litja, vice vd för global digital omställning inom processindustrin på AFRY
Timo Lehtola, avdelningschef på AFRY Finland Oy